Konstnärers ekonomiska och sociala villkor
- Startsida
- Konstnärers ekonomiska och sociala villkor
De professionella konstnärerna är själva fundamentet för ett levande kulturliv. De står i kulturpolitikens centrum och spelar en avgörande roll för att de nationella kulturpolitiska målen ska kunna uppnås.
Konstnärers villkor är beroende av andra politikområden
Konstnärsgruppen är en heterogen grupp där villkoren varierar både mellan konstområden och konstnärer. Det finns dock många gemensamma förutsättningar.
Möjligheten att långsiktigt stärka konstnärers ekonomiska och sociala villkor är helt beroende av andra politikområdens förmåga att hantera konstnärsperspektivet i utvecklingen av samhällets olika system. Det gäller bland annat trygghetssystemen men även stödsystem för företagsutveckling och innovation.
- Ofta kombinerar konstnärer också inkomster från olika system, bland annat från de kommersiella marknaderna inom kulturella och kreativa branscher (KKB) och den offentliga kulturfinansieringen.
- Konstnärers arbetsmarknad kännetecknas av tidsbegränsade anställningar och uppdrag, många gånger i korta perioder. Det är också vanligt att konstnärer har flera olika arbets- och uppdragsgivare.
- Konstnärer är ofta egenföretagare och i många fall så kallade kombinatörer som innebär att de har inkomst av både näring och tjänst.
- Deras inkomster är oregelbundna och varierar ofta både över året och mellan olika år. Inkomsterna är dessutom generellt sett låga.
- Förskotts- och efterskottsbetalningar är vanliga, där en ersättning kan vara en huvudsaklig inkomst för flera år.
Konstnärer och trygghetssystemen
Konstnärers karakteristiska förhållanden skapar i många fall problem att ta del av sjukförsäkringen och även andra trygghetssystem. Det som ofta gör det svårare för konstnärer att få en rättvis, fastställd sjukpenninggrundande inkomst beror i huvudsak på:
- kombinationen av olika inkomstslag, det vill säga inkomst av tjänst och näring,
- oregelbundna inkomster under året men också mellan år,
- korta uppdrag eller anställningar som inte är sammanhängande under sex månader,
- svårigheten att avgöra arbetstid i förhållande till inkomsterna i näringsverksamheten,
- för många är stipendier en väsentlig del av försörjningen i perioder och kan även i perioder påverka andra försörjningsinkomster.
Upphovsrätten är viktig för konstnärer
Yrkesverksamma konstnärer omfattas av två huvudsakliga grupperingar: upphovspersoner och utövare.
Upphovspersoner och utövare
Upphovspersoner skapar verk, hit hör till exempel författare och bildkonstnärer. Upphovspersoner är i hög grad frilansande med flera uppdrag eller uppdragsgivare och ojämna inkomster. De initierar ofta egna projekt och verk som de söker finansiering för, bland annat från Konstnärsnämnden. Andelen som har företag är hög och trygghetssystemen är inte så bra anpassade till den här gruppen konstnärer.
Utövare är konstnärer som är konstnärligt delaktiga i gestaltningen av ett verk, till exempelskådespelare, dansare eller musiker. Antalet fasta anställningar på musik- och scenkonstinstitutionerna minskar stadigt. Utövande konstnärer är idag till stora delar frilansande uppdragstagare som arvoderar eller är anställda för projekt. Många är så kallade kombinatörer och tar uppdrag både genom tillfälliga korta anställningar varvat med företagande.
Konstnärers upphovsrättsersättningar
Upphovsrätten är mycket viktig för de allra flesta konstnärer. Med stöd av upphovsrätten har upphovspersoner och utövare inflytande över användningen av sina verk och prestationer så att de kan få ersättning för nedlagt arbete över tid.
Konstnärers möjligheter att leva av och utveckla sitt konstnärskap och på så sätt skapa nya verk är beroende av att de de får ersättning när andra använder deras upphovsrättsskyddade verk.
Att upphovsrätten fungerar för upphovspersoner och utövare är nödvändigt för att vi ska ha ett blomstrande konst- och kulturutbud och så att hela näringskedjan inom de kulturella och kreativa branscherna ska kunna utvecklas.
Konstnärer i de kulturella och kreativa branscherna (KKB)
Våren 2024 presenterade regeringen Strategin för företag inom kulturella och kreativa branscher. Syftet med den 10-åriga strategin är att ”främja kulturskapares villkor och företagare inom de kulturella och kreativa branscherna”.
Konstnärers skapande och kompetens är grunden i de materiella och ekonomiska värden som byggs upp inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB). För att KKB ska fortsätta utvecklas positivt långsiktigt är det därför viktigt att konstnärerna får en proportionerlig och rimlig ersättning av det värde som de är med att skapa inom KKB.