Inkomsterna varierade kraftigt mellan olika konstnärliga yrkesområden i Sverige åren 2019 och 2021. Det visar en ny pilotstudie som Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys har tagit fram.
Konstnärsnämnden och Myndigheten för kulturanalys har tagit fram en pilotstudie om hur inkomsterna såg ut för personer vars verksamhet utgår från eller består av ett konstnärligt skapande och en konstnärlig kompetens. I pilotstudien kallas denna grupp för konstnärligt yrkesverksamma.
Inom gruppen konstnärligt yrkesverksamma återfinns bland annat de konstnärer som är målgruppen för de statliga konstnärspolitiska insatserna. Men i gruppen finns även designers inom industrin och grafiska formgivare inom reklambranschen – yrken som inte i samma utsträckning omfattas av kulturpolitiken.
Gruppen konstnärligt yrkesverksamma, är ett utsnitt av de aktörer som finns inom de kulturella och kreativa branscherna (KKB) och utgör den så kallade skapande kärnan. Gruppens storlek var 55 642 personer under 2021 vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av samtliga yrkesverksamma inom KKB.
Några resultat från pilotstudien
Inkomsterna varierade kraftigt mellan de olika konstnärliga yrkesområdena. Yrkesområden där merparten var kombinatörer eller renodlade egenföretagare hade generellt sett lägre inkomster än yrken som hade mer renodlad inkomst från anställning.
Inkomsterna från näringsverksamhet var påtagligt högre för de konstnärligt yrkesverksamma i jämförelse med övriga förvärvsarbetande. Det visar att konstnärligt yrkesverksamma i högre utsträckning driver företag och att näringsinkomsterna utgör en betydande del av den samlade inkomsten.
Förvärvsersättningen för de konstnärligt yrkesverksamma var högre för män än för kvinnor. Inkomstskillnaden ökade dessutom något mellan 2019 och 2021. Skillnaden var dock något mindre i den konstnärliga yrkesgruppen än för övriga förvärvsarbetande.
Inkomsterna för personer med utländsk bakgrund var något högre än för motsvarande grupp bland övriga förvärvsarbetande. En förklaring till de högre inkomsterna kan vara att det inom de kreativa branscherna finns en kvalificerad arbetskraftsinvandring.
Trots att 2021 var ett pandemiår hade konstnärligt yrkesverksamma högre inkomster än 2019. Det kan bero på att unga och oerfarna med låg lön lämnade kulturarbetsmarknaden för annat arbete under pandemin. Ytterligare en orsak kan vara att vissa konstnärliga yrkesområden inte påverkades eller stängdes ned under pandemin. En tredje förklaring beror troligen på de stöd och insatser som staten satte in under pandemin, där det både fanns direkta stöd riktade till kulturområdet och olika företagsstöd.