Pensionsplanering för konstnärligt yrkesverksamma

1. Om den här handboken

Många konstnärer står inför frågor angående pensionen:

• Hur ska jag bära mig åt för att ha tillräckligt med pengar så att jag kan leva det liv jag vill som pensionär?
• Hur ska jag på bästa sätt planera inför pensionsåldern?
• Hur ska jag hantera mitt företagande när jag inte längre vill eller kan arbeta så mycket?
• Ska jag rent av starta företag på gamla dagar?

Vem är pensionär idag?

Under 2024 kan du ta ut din allmänna pension från den månad du fyller 63 år. Du kan fortsätta att arbeta så länge du vill och därmed tjäna in ytterligare pengar till pensionen. När bestämmelsen om riktålder införs 2026 höjs gränsen för när du kan ta ut den allmänna pensionen.

Så begreppet ”gå i pension” finns inte längre, och inte heller är begreppet ”pensionär” entydigt. Det borde vara en person som har slutat arbeta och som tar ut allmän pension. Men en som tar ut allmän pension och fortsätter att arbeta, är det en pensionär? Eller en som har slutat arbeta men som inte tar ut någon pension? Eller en person som vid 74 års ålder av någon anledning gör ett halvårs uppehåll i att ta ut sin allmänna pension?

Vem vänder sig den här handboken till?

Handboken vänder sig till dig som är konstnär och framför allt frilansar. Med frilansare menar vi en person som inte har en tillsvidareanställning utan tar kortare uppdrag som visstidsanställd och/eller företagare. Med konstnär avser vi skapande eller utövande person oavsett konstområde som till exempel en musiker, författare, skådespelare, dansare, cirkusartist eller bildkonstnär. Handboken kan med fördel läsas även av redovisningskonsulter och andra som hjälper konstnärer med deras ekonomi. Den innehåller också en del tips som gäller speciellt för dig som är gift, registrerad partner eller sambo och som du kan läsa i kapitel 10, Pensionsplanering inom familjen.

När ska handboken läsas?

I marknadsföring från banker och andra finansaktörer ges tips om att pensionsplaneringen ska inledas redan i unga år. Men många rådgivare anser att det egentliga sparandet inför pensionsåldern kan vänta tills du är äldre. Då har du vanligen högre inkomster och mindre utgifter och har därför större utrymme för sparande. Då kan du också bättre bedöma dina förutsättningar för pensionen. Det finns ett värde i att du redan från ungdomen sätter dig in i hur pensionssystemet fungerar.

Pensionsmyndigheten

På internet finns ett par bra tjänster för dig som vill veta mer om pensionen. Först och främst Pensionsmyndighetens webbplats. Där finns i princip allt om den allmänna pensionens olika delar, men också information om privat pensionssparande och tjänstepensioner. Det orangefärgade kuvertet förklaras också. Det är ett årsbesked som du som har tjänat in till den allmänna pensionen får från Pensionsmyndigheten. Observera dock att Pensionsmyndigheten inte kan (och inte får) ge individuella råd om vad som är bäst för just dig i din situation.

Några grundläggande begrepp – en översikt

Här beskrivs några grundläggande begrepp som kan vara användbara för läsningen. Se även kapitel 11, Begrepp och förkortningslista.

Belopp och procent

I den här handboken finns ett antal belopp och procentsatser om inget annat anges gäller de för inkomståret 2024. På Konstnärsguiden finns mer information.

Centrala belopp och begrepp för handboken

Genom handboken refereras det till dessa begrepp och belopp. I listan nedan så hittar du källan till informationen så du får dagsaktuella siffror att förhålla dig till då de uppdateras årligen.

Inkomstbasbelopp – 80 600 kronor (2025)

Pensionsgrundande belopp – lista på Pensionsmyndighetens websida

Pensionsgrundande inkomst – 54 167 kronor (2025)

Prisbasbelopp – 58 800 kronor (2025)

Skiktgräns för statlig inkomstskatt – årlig inkomst på 625 800 kronor (52 150 kronor i månaden)

Olika former av frilans

En frilansare kan ha tillfälliga anställningar och där löneinkomsterna deklareras i inkomstslaget tjänst. Möjligheterna till avdrag är små. Normalt betalar uppdragsgivaren socialavgifter, arbetsgivaravgifter som ligger till grund för den allmänna pensionen. Ofta står också uppdrags-/arbetsgivaren för utgifter som hör till uppdraget, exempelvis för material och resor vid sådana här tillfälliga anställningar.

Som frilansaren kan du även driva eget företag. Om du har enskild firma så deklarerar du inkomster och utgifter på näringsbilagan (NE) till din inkomstdeklaration. Du betalar själv socialavgifter i form av egenavgifter på överskottet. Egenavgifterna ligger till grund för den allmänna pensionen. En tredje variant är att du har ett aktiebolag som du är anställd i. Då betalar du in arbetsgivaravgifterna genom bolaget.

Många konstnärer har både inkomst av tjänst och näringsverksamhet. De som har en blandad inkomst brukar kallas för kombinatörer.

Olika företagsformer – olika möjligheter att planera för din pension

Den i särklass vanligaste företagsformen bland konstnärer är enskild firma, även kallad enskild näringsverksamhet.

Men det finns också konstnärer som väljer att driva sin verksamhet i aktiebolag. Då finns det något fler valmöjligheter beträffande skatte- och pensionsplanering. Där kan du lägga sparandet inför pensionen i själva bolaget, vilket inte går i enskild firma. Mellan 63 och 66 års ålder är det dock fördelaktigt att driva verksamheten i enskild firma, alternativt en kombination av enskild firma och aktiebolag. Detta på grund av att egenavgifterna är lägre för enskild firma.

Aktiv näringsverksamhet

Enskild näringsverksamhet kan bedrivas aktivt eller passivt ur skatte- och socialavgiftssynpunkt. Konstnärlig verksamhet ska betraktas som aktiv, eftersom inkomsterna beror på arbete som konstnären själv utför.

Aktiv näringsverksamhet är mer fördelaktigt än passiv näringsverksamhet. Det är bara i aktiv verksamhet som du får dra av underskott mot förvärvsinkomster. Bara där kan du göra jobbskatteavdrag samt få pensionsgrundande och sjukpenninggrundande inkomst.

2. Övergripande om pension

Det här kapitlet ger en kortfattad beskrivning av vad pension är och hur den fungerar. Texten kan också vägleda dig i hur du själv ska tänka om din pension.

Den framtida pensionen kan sägas vara en uppskjuten konsumtion idag. En ekonomisk besparing idag är nödvändig för att du ska ha mer pengar i pensionsåldern.

Allmän pension

Den allmänna pensionen fungerar så att det byggs upp ett statligt pensionskapital i ditt namn. Ur detta pensionskapital fördelas ett månatligt pensionsbelopp när du väljer att ta ut pensionen. Läs mer i kapitel 7, Att ta ut pensionen tidigt.

Egenavgifter

Pensionskapitalet byggs upp genom att du som egenföretagande konstnär betalar egenavgifter på din deklarerade inkomst från företaget. Den största delen av dessa egenavgifter går till ditt pensionskapital. Andra delar går till bland annat sjukförsäkringen.

Din disponibla inkomst minskar i och med att en del avsätts till din framtida pension.

Arbetsgivaravgifter

Har du en anställning är det arbetsgivaren som betalar in till ditt pensionskapital genom arbetsgivaravgifterna, som är en viss procent av din lön.

Ledighet, studier, plikttjänst

Vid viss ledighet, studier och plikttjänst tjänar du in till pensionen. Då betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst för din räkning. Detta kallas pensionsgrundande belopp. Följande aktiviteter kan ge pensionsgrundande belopp:

• Föräldraledighet
• Sjuk- eller aktivitetsersättning
• Studiemedel
• Militärtjänst eller annan plikttjänst

För att få pensionsgrundande belopp ska det så kallade förvärvsvillkoret vara uppfyllt. Förvärvsvillkoret innebär att du före det år du fyller 71 år ska ha haft en pensionsgrundande inkomst i åtminstone fem år på lägst två inkomstbasbelopp för respektive år.

Periodiska stipendier

Periodiska stipendier från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden som är på tre år eller längre är pensionsgrundande. Ett och tvååriga arbetsstipendier är inte skattepliktiga och därför inte heller pensionsgrundande. Du kan läsa mer om stipendier och bidrag i relation till trygghetssystemet på Konstnärsguiden.

Arvsvinster mm

Något som också påverkar ditt pensionskapital är de så kallade arvsvinsterna. När en person dör fördelas pengar på dennes pensionskonto ut i form av arvsvinster till de med samma födelseår och som fortfarande lever. Arvsvinster fördelas varje år. I det orange kuvertet kan du se hur mycket arvsvinster som tilldelas dig.

Inom premiepensionen fördelas arvsvinster på övriga pensionssparare och pensionärer enligt särskilda regler. Om du tecknar efterlevandeskydd för din premiepension till din make/sambo så blir din tilldelning av arvsvinster betydligt lägre.

Tjänstepension

Har du en anställning kan arbetsgivaren betala in pengar till en tjänstepension i ditt namn. Har arbetsgivaren kollektivavtal eller hängavtal är tjänstepensionen obligatorisk, men även arbetsgivare utan avtal kan frivilligt betala in ett belopp. Frilansande konstnärer som har visstidsanställningar eller tillfälliga projektanställningar kan därför behöva ha ett eget sparande om de inte har en tjänstepension från en arbetsgivare.

Avgifter

Ditt pensionskapital i tjänstepensionen beror till stor del på hur stora avgifter det är på sparandet. Det finns några finansföretag som har tjänstepensioner utan fasta avgifter och som bara tar ut avgifter när du byter fonder. Utfallet blir betydligt bättre ju lägre avgifterna är.

Kontrollera också att arbetsgivaren betalar in till tjänstepensionen under tid du är föräldraledig.

Många små belopp

Många konstnärer har under sitt yrkesliv haft ett stort antal arbetsgivare, och det kan vara besvärligt att inför pensioneringen kontrollera att alla pensionsinsättningar verkligen betalats in. Ligger anställningarna långt tillbaka i tiden kan det hända att företaget där du varit anställd inte längre existerar, vilket gör det ännu svårare. Om möjligt tala med din nuvarande arbetsgivare när det är aktuellt eftersom det kan vara svårt att kontrollera i efterhand.

Är det fråga om små belopp betalar tjänstepensionsförsäkringsbolaget inte ut pengarna som månatlig pension, utan du får i stället ett engångsbelopp, vanligen vid 65 års ålder.

Privat avdragsgillt pensionssparande

För det privata pensionssparande betalar du själv in pengar, antingen i form av en premie till ett försäkringsbolag (fast egentligen är det ingen försäkring, utan det är ett rent sparande) eller genom insättning i bank på ett individuellt pensionssparkonto (IPS).

När du har ett privat pensionssparande får du ett pensionssparavdrag, som gör att skatten på din deklarerade inkomst minskar. Pengarna beskattas när de tas ut, så det brukar ta ut varandra. Oftast är det mer fördelaktigt att spara av beskattade pengar så att pengarna är skattefria vid uttaget.

Annat sparande inför pensionen

Amortera på lån

Ett alternativ till att spara inför pensionen är att amortera lån på ditt boende om du har ett sådant. Det ger en positiv ränteeffekt, men även här gäller filosofin om uppskjuten konsumtion i och med att du använder pengar till amorteringen. Likaså om du sparar i fonder eller på bank.

Minskade löneuttag i eget aktiebolag

Bedriver du din konstnärliga verksamhet i eget aktiebolag är en strategi att minska dina löneuttag innan pensionen, så att pengarna sparas i bolaget och tas ut (som lön eller utdelning) när du blir pensionär. Detta är fördelaktigt även ur skattesynpunkt. Du kan läsa mer om det i kapitel 7, Att ta ut pensionen tidigt.

Pensionens storlek

Det totala pensionsuttaget blir i princip detsamma oberoende av uttagstidpunkten, det vill säga den som tar ut pension tidigare får ett lägre månadsbelopp men under längre tid, medan den som avvaktar med pensionsuttaget får ett högre belopp, men under färre antal månader.

Utan skatt och sociala avgifter får du ingen pensionsgrundande inkomst

Förutom att det är förbjudet och osolidariskt så finns det många nackdelar med att arbeta svart, oavsett om det är inom din konstnärliga verksamhet eller inom något annat jobb som du tar för att kunna försörja dig vid sidan av den konstnärliga verksamheten. Utan skatt och sociala avgifter får du vare sig sjukpenning- eller pensionsgrundande inkomst.

En arbetsgivare som inte drar skatt och betalar arbetsgivaravgifter har inte heller försäkringar, så skulle något hända dig på arbetsplatsen är du inte försäkrad. Det är inte heller säkert att du verkligen får betalt. I värsta fall kan du betraktas som egen företagare i stället för som anställd av den som har anlitat dig, och Skatteverket kan tvinga dig att själv betala både skatt och egenavgifter.

3. Så fungerar pensionen

Här är en kort sammanfattning av pensionssystemet, främst anpassat till dig som är konstnär med eget företag eller frilansar med tillfälliga anställningar. I slutet av det här kapitlet får du några tips om hur du kan agera genom livet för att få så bra ekonomi som möjligt som pensionär.

Tre typer av pension

Din pension kan komma från flera håll:

• Från staten genom Pensionsmyndigheten som allmän pension. Den allmänna pensionen består av två delar, en inkomstgrundad del och en del som inte är inkomstgrundad. Du som är född 1938–1953 får en del av din pension som tilläggspension (ATP).
• Från dina arbetsgivare i form av tjänstepension. Många som varit anställda får en tjänstepension från sin arbetsgivare. Tjänstepensionen får du från de tjänstepensionsbolag som dina arbetsgivare har eller har haft avtal med.
• Från ett frivilligt privat pensionssparande i form av pensionsförsäkring eller individuellt pensionssparande (IPS).

Du kan läsa mer om finansiering av pensionssystemet på Pensionsmyndighetens webbsida.

Allmän pension

Olika delar

Den allmänna pensionen består av 2–4 delar:

• Inkomstpension, som baseras på de pensionsrätter du har tjänat in. Hur mycket du får i inkomstpension beror på hur mycket som har betalats in under åren och hur inkomstutvecklingen har varit i samhället.
• Premiepension, som också är inkomstgrundad och baseras på dina pensionsrätter i premiepensionssystemet. Premiepensionens storlek beror på hur mycket som betalats in samt på hur de fonder du valt har utvecklats.
• Garantipension är ett grundskydd för dig som haft liten eller ingen arbetsinkomst under livet.
• Tilläggspension (om du är född mellan 1938 och 1953) är en inkomstgrundad pension och baseras på de pensionspoäng du fått under de år du har arbetat. Ju f ler intjänande år och högre pensionspoäng du har, desto högre blir din tilläggspension. Den ersätter ATP som fanns i det tidigare pensionssystemet.

Hela livet

Du tjänar in till den allmänna pensionen varje år under hela livet under förutsättning att du det aktuella året har deklarerad inkomst av förvärvsverksamhet (som anställd eller som egenföretagare). Det går att likna med ett sparande på ett bankkonto där du sätter in pengar för ett framtida nyttjande. Du fortsätter att tjäna in till den allmänna pensionen även när du har börjat ta ut pensionen. Både en femåring barnskådespelare (med exempelvis reklamfilmsuppdrag) och en hundraårig författare kan tjäna in till ökad pension. Allmän pension betalas ut av Pensionsmyndigheten och betalas ut livet ut.

Inkomster och belopp som ger pension

Det finns flera inkomster som medför pensionsintjänande (pensionsgrundande inkomst, respektive pensionsgrundande belopp):

• Anställningsinkomster (även från eget aktiebolag)
• Nettoinkomst från egenföretagande
• Sjukpenning
• Studiebidrag från CSN
• Plikttjänster
• Sjuk- och aktivitetsersättning
• Periodiska stipendier från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden som är på tre år eller längre.

Inkomster som inte är pensionsgrundande

Pensionsutbetalningar är inte pensionsgrundande; det gäller även tjänstepension. Inte heller kostnadsersättningar (exempelvis reseräkning) och kapitalinkomster (exempelvis ränteinkomster) är pensionsgrundande.

Baseras på dina inkomster

Varje år avsätts 18,5 procent av din lön och andra skattepliktiga ersättningar samt överskott från eget företag till den allmänna pensionen. Den största delen, 16 procent, går till inkomstpensionen. 2,5 procent går till premiepensionen.

Nedre gräns

För att viss årsinkomst ska vara pensionsgrundande måste inkomsten vara minst 42,3 procent av prisbasbeloppet som gäller för året. Även om du ligger under gränsen betalar arbetsgivaren arbetsgivaravgifter och du som egenföretagare egenavgifter på beloppet och kan då liknas som en slags skatt. För dig som delvis är i det gamla systemet med ATP (födda 1938–1953) gäller att den lägsta årsinkomst som ger ATP-poäng är 58 600 kr. Läs mer om tilläggspension i ett särskilt avsnitt längre fram.

Om du når upp till gränsbeloppet under året räknas alla dina inkomster från den första kronan med i den pensionsgrundande inkomsten.

Övre gräns

Oavsett hur stora förvärvsinkomster du har haft kan pensionsunderlaget inte bli högre än 7,5 inkomstbasbelopp för ett år. Det motsvarar en inkomst före avdrag för allmän pensionsavgift på 8,07 inkomstbasbelopp.

Oavsett var du bor, förutom garantipensionen

Pensionen betalas ut oberoende av var du är bosatt som pensionär, i Sverige eller utomlands. Du som är bosatt utanför Sverige och har en pågående utbetalning från Pensionsmyndigheten (eller Försäkringskassan) ska lämna in ett levnadsintyg varje år. Det beror på att myndigheterna ska vara säker på att du lever för att kunna betala ut din ersättning.

Garantipensionen följer inte med om du bosätter dig utomland. Pensionsmyndigheten har en lista på frågor om bosättning utanför Sverige som du kan läsa här.

Skatterevision

Om du får en skatterevision som innebär att din inkomst höjs (eller sänks), påverkar detta din pensionsrätt. Pensionsmyndigheten ändrar då dina pensionsrätter retroaktivt.

Du måste ha betalat in skatten

Det räcker inte med att du har deklarerat en viss inkomst för att få pensionsintjänande. Du måste också ha betalat in den påförda skatten (inklusive socialavgifterna). Annars faller pensionsintjänandet bort. Har du bara betalat en del av skatten proportioneras pensionsintjänandet därefter.

Ackumulerad inkomst och periodiseringsfond

Reglerna om ackumulerad inkomst gäller inkomster som betalas ut under ett år, men som hör till f lera år, exempelvis en hög inkomst från en utställning eller en bok eller en musikinspelning som du har arbetat med i f lera år. För konstnärer är ackumulerad inkomst inte så ovanligt.

Om en extra hög inkomst gör att du ett år hamnar över brytpunkten kan du ansöka om särskild skatteberäkning enligt bestämmelserna om ackumulerad inkomst och i vissa fall slippa betala statlig skatt. Detta görs genom en fiktiv utspridning av inkomsten över de år som inkomsten hör till.

Fördelningen gäller dock inte pensionsgrundande inkomst. Den räknas efter varje års faktiska inkomst. För att fördela denna så att du inte vissa år kommer över maximal pensionsgrundande inkomst medan du andra år kommer under gränsen, är du hänvisad till avsättning till periodiseringsfond. Du kan läsa om den i handboken Företagsplanering för konstnärligt yrkesverksamma.

Garantipension

Den som haft låg eller ingen inkomst kan få garantipension. Den fungerar som utfyllnad till din pension om denna är låg. Det finns krav för att du ska få garantipension:

• Du har rätt till en viss garantipension om du varit bosatt i Sverige i minst tre år
• För att få full garantipension krävs att du varit bosatt i Sverige i 40 år

Garantipensionen gör att du minst får en sammanlagd allmän pension på 11 603 kr per månad om du är ensamstående och 10 505 kr per månad om du är gift. Du kan läsa mer om garantipension på Pensionsmyndighetens webbsida.

Garantipensionen påverkas inte av dina kapitalinkomster, tjänstepensioner eller privata pensionsförsäkringar. Om du är född 1937 eller tidigare består den allmänna pensionen enbart av tilläggspension och eventuell garantipension.

Stipendier

Så kallade punktstipendier är skattefria. Med punktstipendium menas ett stipendium som betalas ut under högst två år i följd från samma stipendiegivare. Likaså är vistelsestipendier och resestipendier vanligen skattefria.

Pensionsintjänandet följer beskattningen så är stipendiet skattefritt ger det inget pensionsintjänande. Däremot är Konstnärsnämndens och Sveriges författarfonds periodiska stipendier, på tre år eller mer, skattepliktiga och pensionsgrundande genom särskild lagstiftning. Du kan läsa mer på Konstnärsguiden om pension i relation till stipendier och bidrag.

Sjukpenning

Sjukpenning är pensionsgrundande inkomst, oavsett om sjukpenningen grundas på en anställning (även i eget aktiebolag) eller på egenföretagande (enskild firma och handelsbolag). Samma sak gäller föräldrapenning. Du betalar inga egenavgifter på den del av företagets överskott som består av sjukpenningen, utan för denna del är det Försäkringskassan som står för socialavgifterna.

Om man på näringsbilagan NE (enskild firma) eller på blankett N3A (handelsbolag) har ett underskott på raden innan sjukpenningen läggs till så är nettointäkten från näringsverksamheten mindre än sjukpenningen. Hela sjukpenningen är ändå pensionsgrundande inkomst.

Föräldrapenning är alltid inkomst av tjänst även om den grundar sig på inkomst av företag.

Exempel:
José har en enskild firma. Hans intäkter under året är 100 000 kr. Hans kostnader inklusive avskrivningar är sammanlagt 140 000 kr. Dessutom har han fått 50 000 kr i sjukpenning i näringsverksamheten.

Josés nettointäkt från den enskilda näringsverksamheten är 100 000–140 000+50 000 = + 10 000 kr. Ändå blir hans pensionsgrundande inkomst 50 000 kr.

Du kan tjäna in till din pension även när du inte arbetar

Varje inkomstbortfall kan innebära en lägre pension. Det beror på att pensionen grundas på alla dina inkomster genom hela livet. Men du som har små barn, studerar (och får studiebidrag från CSN) eller har sjuk- och aktivitetsersättning (tidigare kallad förtidspension) får kompensation från staten. Då betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktiv beräknad inkomst för din räkning. Den fiktiva beräknade inkomsten för sjuk- och föräldrapenning, plikttjänst, studier och sjuk- och aktivitetsersättning kallas för pensionsgrundande belopp (till skillnad från pensionsgrundande inkomst).

Tilläggspension

Födda 1938–1953

Du som är född 1938–1953 (den så kallade övergångsgenerationen) får en del av din pension som tilläggspension (ATP). Till den delen tjänar du in pensionspoäng i stället för pensionsrätter. Intjänandet till tilläggspension upphör från det år du fyller 65 år. Intjänandet överförs helt och hållet till inkomstpensionen i det nya systemet.

Hur stor blir tilläggspensionen

Följande påverkar hur stor din tilläggspension blir:

• Dina intjänade år med pensionspoäng. För att ha rätt till tilläggspension måste du ha minst tre år med pensionspoäng. För full tilläggspension måste du ha 30 år med pensionspoäng.
• Ett genomsnitt av dina femton bästa poängår. För dig som inte har femton år med pensionspoäng används genomsnittet av de pensionspoäng du har. Detta genomsnitt kallas medelpoäng.
• Ditt civilstånd, en ogift person får en något högre tilläggspension än en gift person.
• Antal tjugondelar i förhållande till vilket år du är född.
• Tilläggspensionen är beräknad i tjugondelar i förhållande till ditt födelseår. Ju tidigare i perioden 1938–53 du är född, desto större är andelen tilläggspension och desto mindre är andelen inkomstpension.
• Din pensionsålder när du tar ut din pension. Ett uttag före 65-årsdagen minskar tilläggspensionen och ett uttag efter denna dag ökar tilläggspensionen.

Garantitillägg

Övergångsgenerationen omfattas även av en särskild garantiregel (den så kallade G94-regeln). Regeln innebär att du från och med den månad du fyller 65 år kan få ett tillägg till din tilläggspension. Detta ska inte förväxlas med garantipensionen.

Du som är född mellan 1938 och 1953 är garanterad att få ut lika mycket i sammanlagd inkomstgrundad ålderspension som motsvarar vad du har tjänat in i det gamla ATP-systemet till och med år 1994. För att få möjlighet att få garantitillägg krävs att du under åren fram till 1994 har haft höga inkomster i minst 15 år. Därefter ska inkomsterna ha minskat relativt mycket. Om du däremot har haft fortsatt höga inkomster efter 1994 kommer pensionen i det nya pensionssystemet att överstiga den pension som ATP-systemet skulle ha gett, och därmed får du inget garantitillägg.

Tjänstepension

Om du har anställning med tjänstepension betalar din arbetsgivare varje månad in ett belopp för din räkning. Tjänstepensionen kallas avtalspension om din arbetsgivare har kollektivavtal. De olika pensionerna påverkar inte varandra, utan läggs ihop och blir tillsammans din totala pension. Tjänstepension betalas ut av olika försäkringsbolag. Den får de konstnärer som haft längre eller kortare anställningar, men bara där arbetsgivaren har åtagit sig att betala in premier för tjänstepension.

Höga förvaltningsavgifter

Precis som privat pensionssparande så tar förvaltarföretagen ut en avgift för tjänstepensionen. En ränta på ränte-effekt påverkar därför avkastningen. De större offentliga förvaltarna som exempelvis AMF har relativt låga avgifter. Det finns också förvaltare som inte har några avgifter alls för själva försäkringen; i stället tar de ut en avgift varje gång du byter fond.

På samma sätt som i premiepensionssystemet kan du ofta själv välja fonder för tjänstepensionen. Förvaltarföretaget tar ut en avgift i form av en procent av kapitalet. Med ränta på ränta-effekt (kumulativ ränta) ger fonder med låga avgifter ett större pensionskapital än fonder med högre avgifter, givet att kursutvecklingen är densamma.

Exempel:
1 procent högre avgift ger 18 procent mindre kapital på 20 år och 33 procent mindre kapital på 40 år.

2 procent högre avgift ger 32 procent mindre kapital på 20 år och 54 procent mindre kapital på 40 år.

Löneväxling

Du kan komma överens med arbetsgivaren om att du får ut högre lön i stället för de pengar inklusive särskild löneskatt som arbetsgivaren betalar för din tjänstepension, ett slags negativ löneväxling. Dessa pengar blir visserligen beskattade för dig, men å andra sidan är uttaget av kapitalet (om du sparar pengarna) så småningom skattefritt. Ett alternativ är att se till att arbetsgivaren lägger tjänstepensionen i något företag som tar ut låga avgifter eller inga avgifter alls.

Aktiebolag

För dig som har din konstnärliga verksamhet i eget aktiebolag kan det vara bättre att spara pengarna i bolaget för framtida uttag som utdelning, lön eller pension i stället för att teckna en tjänstepensionsförsäkring. Om du är orolig för att ditt aktiebolag kommer att gå i konkurs, kan du i bolaget spara i en kapitalförsäkring som pantförskrivs för framtida pension till dig. Då är pengarna säkrade.

Pensionssparande för frilansare och egenföretagare

När det gäller pensioner, jämför sig ofta gruppen egenföretagare och andra frilansare med gruppen anställda. Anställda har en arbetsgivare som betalar in tjänstepension för sina anställda. Det har inte egenföretagare och frilansare.

En fördel är att du som frilansare eller egenföretagare nödvändigtvis inte behöver spara på samma bundna sätt som anställda. Ditt sparande behöver inte alls ligga på samma nivå (ca 6 procent av inkomsten) eller vara lika över tid.

Privat pensionssparande

Avdragsgillt privat pensionssparande är en sparform som finns i två varianter pensionsförsäkring och individuellt pensionssparande (IPS). Till båda dessa är det du själv som betalar premie (pensionsförsäkring) respektive gör insättningar (IPS). Avdragsrätten har tagits bort för privatpersoner, förutom för de anställda som helt saknar pensionsrätt i samtliga anställningar under året, men finns kvar för den som har enskild firma eller handelsbolag.

Om du valt att ha ett privat pensionssparande är det den bank eller det försäkringsbolag där du har ditt sparande som kan ge dig mer information om vad som gäller för din privata pension.

Enbart företagare

Det är endast du som har inkomst av enskild näringsverksamhet och handelsbolag, eller om du saknar tjänstepension hos din nuvarande arbetsgivare, som kan göra avdrag i inkomstdeklarationen för privat pensionssparande. Avdraget är högst 35 procent av inkomsten.

Du bör inte spara mer än vad som är avdragsgillt eftersom du måste skatta för den framtida utbetalningen, även om du inte har fått något avdrag för insättningen.

Pengarna låsta

De inbetalda pengarna i det privata pensionssparandet är låsta tills du har fyllt 55 år, och du måste sprida utbetalningarna på minst fem år. Låsningen kan vara en nackdel om du plötsligt skulle behöva pengar eller om du skulle bli svårt sjuk.

Avgifter och skatteeffekter

Försäkringsbolagen tar ut avgifter på det insatta kapitalet oavsett hur tillväxten av försäkringskapitalet utvecklas. Därför kan avgifterna riskera att bli högre än den tillväxt som sparandet genererar. Pengarna är skattepliktig inkomst när du får ut dem.

Fribrev

Du kan upphöra med att göra insättningar när som helst, även om du fortfarande har avdragsrätt. Pengarna finns kvar och du får ett så kallat fribrev. Detta brukar inte banker och försäkringsbolag informera om.

Alternativa sparformer

Det finns några alternativa sätt att spara på:

• Sparkonto med olika regler gällande uttag och ränta
• Fonder – olika fonder och fondförvaltare tar ut olika avgifter för förvaltningen. Det är bra att jämföra avgiftsnivåerna.
• Aktier – Sparande i aktier kräver i regel mer kunskap och ett mer aktivt agerande från den som spar. Det kan också vara en högre risk att spara i enskilda aktier.

När du ska börja ett sparande är det bra att tänka igenom hur länge du tänker att spara och hur hög risk är du beredd att ta. En enkel tumregel är – desto längre du kan spara pengar desto högre risk kan du ta. Sedan är det även bra att spara regelbundet i aktier och fonder då även detta på sitt sätt sprider ut risken.

Rådgivare

Pensionsplanering kan upplevas som komplext. Den här handboken ger många råd och tips, men ibland vill man gå längre än till att läsa en text. Om du vill ha rådgivning baserad på just din speciella situation, finns det många rådgivare att välja bland. Oberoende rådgivare är svåra att hitta om du vänder dig till finansinstitut och försäkringsbolag. Se till att göra en grundlig research efter seriösa aktörer.

Konsumenternas

Konsumenterna är en oberoende organisation som hjälper kunder med frågor om bak, försäkring och pension. Organisationen är ett samarbete mellan Konsumenternas bank- och finansbyrå och Konsumenternas försäkringsbyrå. Du kan läsa mer på deras webbplats.

Att tänka på inför pensioneringen

Planeringen inför och efter pensioneringen är komplex. Det handlar om boendekalkyler, värdepapper, beskattning, försäkringar, utlandsflytt och inte minst att förstå hur just du vill ha det på gamla dagar. Du måste själv fundera över hur mycket pengar du tror att du kommer att behöva i olika skeden av åldrandet. Välj de råd du anser passar dig och se upp för oseriösa rådgivare.

4. Vad påverkar pensionsuttagen?

Det här kapitlet reflekterar över olika beslut du behöver ta när du ska börja ta ut din pension, i första hand den allmänna pensionen.

Allmän pension

Allmän pension har till skillnad från tjänstepension och individuellt pensionssparande, inget efterlevandeskydd, om vi bortser från en liten del i premiepensionen, som du kan läsa om i kapitel 10. Pensionsplanering inom familjen.

Den allmänna pensionen kan inte betalas ut under kortare period än livsvarigt. Tjänstepension och individuellt pensionssparande kan däremot oftast tas ut under så kort tid som fem år, vilket förstås ger högre månadsbelopp.

Du kan ta ut den allmänna pensionen från 63 års ålder, och du kan vänta i princip hur länge du vill med att begära ut pensionen hos Pensionsmyndigheten. Ju längre du väntar, desto högre månadsbelopp får du eftersom det är beräknat på färre månader. Du kan läsa mer om det i kapitel 7, Att ta ut pensionen tidigt.

Arvsvinster

Arvsvinster är pengar från avlidna som inte valt efterlevandeskydd för sin premiepension. I stället fördelas den kvarvarande premiepensionen tillbaka till alla sparare och pensionärer med premiepension.

Så blir det oavsett om du avlider innan du har börjat ta ut den allmänna pensionen, eller om du avlider efter att du börjat ta ut den. 2024 fördelades 7,8 miljarder kronor i arvsvinster. Pengarna fördelas i förhållande till vars och ens pensionsbehållning. På så sätt sker en omfördelning från dem som lever kortare tid till dem som lever längre.

Ersättningar kan påverka

Ersättningar som du kan vara berättigad till kan påverkas om du tar ut pensionen tidigt, till exempel arbetslöshetsersättning och änkepension. Det kan också påverka din möjlighet att få rätt till bostadstillägg från 65 års ålder. Kolla upp vad som gäller för dig innan du börjar ta ut din allmänna pension.

Även andra inkomstprövade ersättningar kan påverkas av pensionsinkomsten, till exempel bostadstillägg kopplat till sjukersättning från Försäkringskassan.

Tidiga pensionsuttag

Om det tidiga uttaget beror på att du vill ha en högre pension under dina första år som pensionär, utan någon förväntan på högre värdeutveckling, kan uttaget vara motiverat men se till att välja en sparform med låga avgifter.

Det är också viktigt att vara medveten om att du kommer få en lägre pension per månad senare i pensionärslivet.

Marginalskatt

För den som har en hög inkomst vid sidan av pensionen, blir det statlig skatt på en del av inkomsten.

Exempel:
Mitra är 63 år och har enskild firma ligger på gränsen till statlig skatt eftersom vinsten under året i näringsverksamheten är 800 000 kr. Skatt och egenavgifter blir sammanlagt 308 000 kr, dvs. 308 000/800 000 = 39 procent. Om Mitra dessutom tar ut sin allmänna pension med 240 000 kr blir skatt och egenavgifter 412 000 kr. Den extra skatten och egenavgifterna blir alltså 412 000–308 000=104 000 kr, dvs. en marginalskatt på 104 000/240 000=43 procent.

5. Olika faser i livet

Planeringen inför pensionen kan se olika ut under de olika faserna i livet. Här har du förslag på upplägg utifrån ålder.

15 till 35 år

När du är ung (15–35 år) är planeringshorisonten avlägsen. Du bör ändå se till att om möjligt inte missa att tjäna in till den allmänna pensionen. Därför bör du se till att arbetsgivaren betalar in till din tjänstepension. Statistik visar att livsinkomsten blir högre för den som tidigt kommer in på arbetsmarknaden.

Om du är frilansande (har företag eller tillfälliga anställningar), är det ändå viktigt att du fokuserar på karriären och den konstnärliga verksamheten, än att du sparar stora belopp till pensionen. Det kan vara bättre att lägga pengar på att skaffa utbildning och bostad. Båda dessa komponenter är viktiga för din ekonomi som pensionär.

Studier

Studerar du på högskolenivå och får studiemedel från Centrala studiestödsnämnden (CSN), betalar staten in pensionsavgifter för dig vilket innebär att du även under studietiden tjänar in till pensionen. Studiemedlen består av studielån och studiebidrag. Även om du inte tar studielån lönar det sig att ändå ta ut studiebidraget, eftersom det pensionsgrundande beloppet bygger på detta.

Exempel:
Studiebidraget är ca 40 000 kr för ett år med heltidsstudier. Det pensionsgrundande beloppet är 138 procent av studiebidraget, vilket blir ca 55 000 kr i pensionsgrundande belopp. Pensionsrätten är 18,5 procent av detta belopp, dvs 10 175 kr. Detta ska jämföras med pensionsrätten för ett heltidsjobb med låt oss säga 25 000 kr i månaden. Då blir pensionsrätten 25 000 x 12 x 18,5 procent = 55 500 kr, alltså mer än sju gånger så mycket.

Sabbatsår som student

Ur en pensionssynpunkt är det bra att se till att du genomför utbildningen inom utsatta tidsramar så att du snabbt kommer i gång med pensionsintjänande arbete. Vill du ta ett sabbatsår är det bättre att vänta med detta tills du börjat arbeta än att fördröja inträdet på arbetsmarknaden.

Dessutom bör det påpekas att ett tolv månader långt sabbatsår är bättre att förlägga mellan två halvårsskiften än under ett kalenderår.

35 till 50 år

I medelåldern (35–50 år) är det dags att fundera på pensionen men det kan också vara bra att investera i ett boende, barnens utbildning eller liknande än att pensionsspara. Det kan också vara bra att betala av på bostadslån och studielån.

50 år och uppåt

Det är i femtiofemårsåldern du på allvar ska börja spara till pensionen. Då kan du vara i en fas där inkomsterna är högre, bostadsutgifterna lägre och kanske har du inga hemmavarande barn.

Så riskfritt sparande som möjligt

Det finns flera sätt att spara. I takt med att tidpunkten för pensioneringen närmar sig, bör du växla ner riskerna. Ett sparkonto i någon av de större bankerna med insättningsgaranti är att betrakta som riskfritt. Sparande på investeringssparkonto (ISK) är skattefritt på belopp upp till 150 000 kr under år 2025 och 300 000 kr under år 2026.

Premiepensionsfonderna

Syftet med premiepensionen är att ge pensionssparare och pensionärer möjlighet att välja en egen fondportfölj och få tillgång till den möjliga värdeutveckling som fonderna kan ge. Men du behöver inte välja fonder på egen hand om du inte vill. Då placeras dina pengar i det statliga förvalsalternativet AP7 Såfa, även kallad Soffliggarfonden.

Kostnaderna är viktiga för allt sparande. Så även för fonderna i premiepensionen. Pensionsmyndigheten har pressat förvaltningsutgifterna i premiepensionsfonderna, men ändå är det stor skillnad mellan de dyra och de billiga. I och med att sparandet är långsiktigt gör ränta på ränteeffekten att en billig fond växer betydligt bättre än en dyr, givet att kursutvecklingen är densamma.

Du kan läsa mer om premiepensionen på Pensionsmyndighetens webbsida.

Pensionsintjänande

Eftersom pensionsintjänandet till den allmänna pensionen fortsätter hela livet är det förstås en fördel om du fortsätter att arbeta som pensionär. Även små inkomster medför höjd pension, men du måste ligga på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet i årsinkomst för att få pensionsgrundande inkomst över huvud taget. Kommer du upp till den gränsen är inkomsten pensionsgrundande från första kronan.

Garantipension och bostadstillägg

För den som har väldigt låg allmän pension finns garantipension och bostadstillägg som lyfter upp lägstanivån, en nivå som många konstnärer redan tidigare i livet levt på. En fördel är att man nu får en månatlig fast inkomst. Orsaken till den låga pensionen kan till exempel vara att du har försörjt dig på stipendier som inte är pensionsgrundande.

6. Arbeta som pensionär

Det är vanligt att konstnärer arbetar i pensionsåldern och i det här kapitlet kan du läsa om vad du bör tänka på och vilka fördelar det finns. I planeringen inför pensioneringen ingår att du ska ta ställning till om du ska fortsätta att arbeta, helt eller delvis, eller inte.

Successiv nedtrappning

En del arbetsgivare har som regel att ingen som är över 69 år får fortsätta att ha anställning. Vid den åldern har arbetsgivaren rätt att (men måste inte) säga upp den anställde enbart på grund av ålder. Som egenföretagare kan du arbeta hur lite eller hur mycket som helst oavsett din ålder.

Skattefördelar med att arbeta som gammal

Samhället premierar den som fortsätter att arbeta på äldre dagar. Det är lägre skatt på förvärvsinkomsten i form av höjt grundavdrag och förstärkt jobbskatteavdrag från det kalenderår du fyller 67 år. Vid arbetsinkomster upp till 325 000 kr betalar personer över 67 år som mest ca 8 procent i skatt.

För den som har lön från sitt aktiebolag eller från någon annan arbetsgivare är arbetsgivaravgifterna bara ungefär en tredjedel från kalenderåret efter 66-årsdagen. Från 2026 gäller det för personer som vid årets början har fyllt 67 år.

Lägre socialavgifter

Socialavgifterna är betydligt lägre från det år du fyller 67 år. Det gäller både om du har ett aktiebolag och tar ut lön därifrån, har enskild näringsverksamhet eller handelsbolag. För den som tar ut pension redan från 63 år halveras egenavgifterna, förutsättning att du tar ut full allmän pension hela kalenderåret.

Pensionen ökar

Du tjänar in till pensionen varje år under hela livet under förutsättning att du har en deklarerad inkomst på minst 42,3 procent av prisbasbeloppet under det aktuella året. Den med låga inkomster kompenseras, genom att avgiftsuttaget i form av egenavgifter är lägre i förhållande till den intjänade pensionen än för en höginkomsttagare.

Pensionsintjänandet påverkas inte av om du tar ut pension eller inte. Det innebär att om du fortsätter att ha deklarerade förvärvsinkomster så kommer den allmänna pensionen att öka för varje år, även om du tar ut allmän pension.

Samtidigt som pensionsuttaget minskar ditt pensionskapital fylls det på genom att du har förvärvsinkomster (anställning eller eget företag). Den enda begränsningen är den högsta pensionsgrundande inkomsten, se ovan.

Det är en fördröjning på två år innan din inkomst registreras i pensionssystemet. Först ska du ha inkomsten, nästa år deklareras den, därefter ska inkomstdeklarationen behandlas av Skatteverket. Den pensionsgrundande inkomsten registreras och vidarebefordras slutligen till Pensionsmyndigheten.

Den allmänna pensionen är inte behovsprövad

Den allmänna pensionen är inte behovsprövad. Du kan alltså ha hur höga förvärvsinkomster som helst utan att utbetalningen av den allmänna pensionen minskar. Det är samma princip som för barnbidraget.

A-kassa

Observera att om du har tagit ut din allmänna pension före 65 års ålder kan du inte längre få a-kassa om du blir arbetslös. Men efter 66 års ålder kan du ändå inte få a-kassa. Läs mer om detta i kapitel 8, Pensionen och trygghetssystemen.

Testamente

Ett problem för många ”vanliga” företagare är frågan om vem som ska ta över, när företaget läggs ned. En konstnärs arbete är så intimt knutet till den egna personen att något generationsskifte för den konstnärliga verksamheten sällan blir aktuellt. Om inget särskilt har testamenterats ärver anhöriga vanligen den del av upphovsrätten som kallas den ekonomiska ensamrätten och innefattar rätten att mångfaldiga, sprida och publicera verk.

Kan vara svårt att bedöma i förväg

Det kan vara svårt att i förväg bedöma hur mycket du vill och kan arbeta på äldre dagar. I din planering inför pensioneringen kan du kanske utgå från att du kommer att arbeta åtminstone delvis mellan 60 och 70 års ålder och därefter inte alls. Men som du kan läsa nedan om höjd pensionsålder, räknar man med att svenskarna blir äldre och piggare framöver. Så att arbeta fram till i åttio- eller rentav nittioårsåldern kanske inte är orealistiskt.

Rätt att arbeta kvar

Som anställd har du laglig rätt att ha kvar din anställning till slutet av den månad då du fyller 69 år. Du kan alltså inte bli uppsagd med hänvisning till din ålder innan dess. Ett avtal om att du är skyldig att lämna anställningen av åldersskäl innan du fyller 69 år är ogiltigt. I det här sammanhanget har det ingen betydelse om du tar ut pension eller inte.

I ditt eget aktiebolag kan du förstås arbeta kvar så länge du önskar. Likaså kan du fortsätta att vara egenföretagare, dvs. ha enskild firma eller handelsbolag, så länge du vill.

7. Att ta ut pensionen tidigt

Valfriheten är stor när det gäller att ta ut pensionen. Huvudfrågorna är följande:

• När?
• Hur?
• I vilken ordning?

Många är fast i uppfattningen att normal pensionsålder är 65 år, och att det är fråga om ”förtida uttag” respektive ”uppskjutet uttag” om man tar ut pensionen före eller efter denna födelsedag. Men så behöver det inte vara. Det kan finnas fördelar med att ta ut pension tidigare, i alla fall när det gäller den allmänna pensionen och det privata pensionssparandet (om du har något sådant).

Ålderskrav

Lägsta ålder vid uttag

Den allmänna pensionens båda delar (inkomstpensionen och premiepensionen) kan du ta ut från 63 års ålder (den månad då du fyller 63 år). De flesta tar ut sin pension före 65 år. Av dessa är det dock många som fortsätter att arbeta och kombinerar inkomst av pension och arbete. Pensionsmyndigheten kallar dessa personer jobbonärer.

Privat pensionssparande kan du ta ut tidigast från 55 års ålder. Det gäller både pensionsförsäkringar och individuellt pensionssparande (IPS). Det går i vissa fall att få dispens från Skatteverket för tidigare uttag, men bestämmelserna är restriktiva. Garantipensionen däremot, kan inte falla ut förrän året efter du fyller du fyller 66 år. Den är dock inte något självständigt pensionsbelopp, utan en utfyllnad för dem som har låg allmän pension. Samma gäller bostadstillägget, där gränsen också är 66 år.

Olika tjänstepensioner (pensioner där arbetsgivare har betalat premien) har olika villkor beträffande när du tidigast kan ta ut pensionen. I vissa avtal kan du ta ut tjänstepensionen från 55 års ålder, i andra gäller att du kan ta ut den tidigast från 61 års ålder. I många pensionsavtal innebär det en nackdel att ta ut tjänstepensionen före 62 år och en månads ålder. Det här bör du kolla upp med pensionsgivaren.

ITP2 (för tjänstemän inom den privata sektorn)

I ITP2 kan du ta ut din pension från 55 års ålder. Om du väntar tills efter 62 år finns en särskild fördel som innebär att du får tillgodogöra dig fiktiva premier fram till 65 år, även om ingen arbetsgivare betalar för dig.

En förutsättning för att få denna förmån är dock att du går ur tjänst i pensioneringssyfte och därefter inte står till arbetsmarknadens förfogande. SPP tolkar detta att inte stå till arbetsmarknadens förfogande som att du får arbeta högst åtta timmar per vecka i genomsnitt, oavsett om det är eget företag eller som anställd, även i ditt eget aktiebolag.

Här bör du kontakta försäkringsgivaren som förvaltar din tjänstepension för att få veta vad som gäller i ditt fall.

Högsta ålder vid uttag

För privat pensionssparande finns inget lagreglerat tak när det gäller högsta ålder för uttag. En del försäkringsbolag har ändå en högsta ålder på 70 eller 90 år.

För den allmänna pensionen finns det ingen övre åldersgräns. Det är dock ingen bra idé att vänta tills efter 70 års ålder, eftersom den automatiska uppräkningen av ditt pensionskapital upphör då. Däremot kan du tjäna in till ytterligare pension under hela livet.

De flesta tjänstepensioner betalas ut vid 65 års ålder, men i många avtal kan du skjuta upp pensionsuttaget, oftast till högst 70 års ålder.

Uttagsperiod

Den kortaste utbetalningsperioden för privat pensionssparande (pensionsförsäkring och IPS) är 5 år. Detta beror på skattereglerna (annars är premierna inte avdragsgilla). Den längsta tidsbestämda utbetalningstiden brukar vara 20 år.

Det är dock vanligt att man väljer en livsvarig utbetalning. Utbetalningen görs med samma belopp varje månad med tillägg för avkastningen på pensionskapitalet (om det blir någon). Du kan välja utbetalning per kvartal, halvår eller helår. Det vanligaste är att ta ut dem per månad.

Om en pensionsförsäkrings värde, när den ska börja betalas ut, är mindre än 30 procent av prisbasbeloppet, kan du i de flesta försäkringsbolag få hela beloppet som en engångsutbetalning.

För den allmänna pensionen finns ingen möjlighet att snabba på utbetalningarna. De görs under resten av ditt liv. Men du kan göra uppehåll när du vill; det minsta uppehållet är en månad och ett uppehåll kan vara hur långt som helst. Ett uppehåll gör att pensionsbeloppet per månad ökar för de återstående månaderna.

För tjänstepension finns det valfrihet. Du kan välja att ta ut pensionen livslångt, eller under en begränsad tid, dock normalt under minst fem år.

Pension och månadsbelopp

Skjuta upp uttag av allmän pension

En del människor skjuter upp sitt uttag av den allmänna pensionen för att de har uppfattningen att den totala pensionen ökar, ju längre man väntar med att ta ut den. Det är delvis en missuppfattning. Det är månadsbeloppen som ökar, inte den totala pensionen eftersom det blir färre månadsbelopp om du tar ut pensionen senare. Däremot får du högre pension ju längre du arbetar och har deklarerad förvärvsinkomst. Detta gäller oavsett när du börjar ta ut pensionen.

8. Pensionen och trygghetssystemen

Det här kapitlet beskriver hur pensionen påverkar din rätt att få arbetslöshetsersättning och dina möjligheter att få sjukpenning som pensionär.

A-kassa

Före 66 års ålder

Den allmänna pensionen påverkar din rätt att få arbetslöshetsersättning om du skulle bli arbetslös. Men det är bara intressant om du tar ut den allmänna pensionen tidigare än vid 66 års ålder. När du fyller 66 år upphör ändå din ersättningsrätt från a-kassan. Då avslutas medlemskapet i a-kassan automatiskt.

Allmän pension och a-kassa

Dagpenningen från a-kassan minskas med samma belopp som du tar ut i pension. Detta gäller både den allmänna pensionen från Pensionsmyndigheten och tjänstepensionen.

För utbetalning från privat avdragsgillt pensionssparande, (där inte arbetsgivaren har betalat premien) görs ingen minskning av arbetslöshetsersättningen.

Reglerna är likadana oavsett hur stor del av och vilka delar av pensionen du tar ut. Det är beloppet som räknas.

Exempel:
Nardin söker ersättning från sin a-kassa. Nardin väljer också att göra ett uttag av sin allmänna pension med 500 kronor per månad (en fjärdedel av premiepensionsdelen för att kunna få pensionärsrabatt på tåget).

A-kassan beslutar att bevilja en ersättningsperiod med en ersättningsnivå på 80 procent. A-kassan beslutar också om ett pensionsavdrag från ersättningen per dag på 1/22 x 500 = 22,73 kr per dag. (Man räknar med att det går 22 arbetsdagar i genomsnitt på en månad).

Sjukpenning

Även som pensionär kan du få sjukpenning under förutsättning att du har förvärvsinkomst från anställning eller eget företag. Det finns dock några skillnader jämfört med yngre personer. Det är främst följande som skiljer:

• Från 66 års ålder finns det begränsningar i antalet dagar vid vissa typer av sjukdom.
• Från 70 års ålder finns det alltid begränsningar i antalet dagar, oavsett vilken sjukdom det är fråga om.

I enskild firma kan du välja hur många karensdagar du vill ha.

Inkomster som inte är sjukpenninggrundande

Pensionsutbetalningar är inte sjukpenninggrundande. Detta gäller även tjänstepension. Inte heller kostnadsersättningar så som reseräkning, kapitalinkomster och skattefria stipendier är sjukpenninggrundande.

Observera att uttag av allmän pension inte begränsar möjligheten att få sjukpenninggrundande inkomst på grund av förvärvsarbete som anställning eller i eget företag.

Sjukpenning samtidigt som pension

Det går att ha pension och sjukpenning samtidigt. Det finns ingen övre åldersgräns för att få en sjukpenninggrundande inkomst fastställd.

Du kan alltid begära hos Försäkringskassan att få en sjukpenninggrundande inkomst fastställd, även om något ersättningsärende inte är aktuellt. Detta kan behövas exempelvis om du får ett uppdrag från någon organisation där ersättningen för förlorad arbetsförtjänst beräknas med sjukpenninggrundande inkomst som underlag.

Ålderspensionärer

Ålderspensionärer betalar inte någon sjukförsäkringsavgift. Det är därför ålderspensionärer betalar lägre (ca en tredjedel) i egenavgifter. Som ålderspensionär räknas i det här sammanhanget en person som fyllt 66 år vid årets början eller en person som har tagit ut full allmän pension under hela kalenderåret, vilket man kan göra från 63 års ålder.

Trots detta får du stå sjukpenningplacerad som ålderspensionär under förutsättning att du har nettoinkomst av förvärvsverksamhet som anställning eller i eget företag. Det är staten som subventionerar denna förmån.

63–66 år

Om du är 63–66 år har du inte någon begränsning i antalet sjukdagar, även om du tar ut full allmän pension och därmed inte betalar någon sjukförsäkringsavgift i enskild firma. Sjukpenningsystemet fungerar här på samma sätt som för yngre förvärvsarbetande.

66 år och äldre

När du har fått sjukpenning i sammanlagt 180 dagar efter ingången av den månad då du fyllde 66 år, kan Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre ska betalas ut. Detta gäller om din arbetsförmåga bedöms vara stadigvarande nedsatt i förhållande till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Det handlar alltså om allvarliga sjukdomar med dålig prognos. Sjukpenning betalas dock utan begränsning för kortvariga sjukdomar.

I de flesta fall då Försäkringskassan drar in sjukpenningen har de 180 dagarna legat i en följd, eftersom det är så det brukar bli när arbetsförmågan är stadigvarande nedsatt.

70 år och äldre

För dig som fyllt 70 år inleds en nedtrappning av sjukpenningdagarna. Då du har fått ersättning för sammanlagt 180 dagar, från och med början av den månad du fyllde 70 år, upphör rätten till sjukpenning, oavsett vilken sjukdom det är fråga om.

”Potten” på 180 dagar kan utnyttjas hur länge som helst. Det finns ingen övre åldersgräns. Dagarna behöver inte ligga i en följd. Karensdagarna ska inte räknas med, utan endast de dagar då du har fått ersättning. De 180 dagarna omfattar både hela och halva sjukdagar. Så dagar då du varit halvt sjukskriven räknas som en heldag.

9. Arbeta, bo och ta ut pension i utlandet

Det här kapitlet ger information och några tips till dig som arbetar utomlands eller vill ta ut din pension i utlandet.

Tjäna in till svensk pension i utlandet

Enskild firma med fast driftställe i Sverige

Om du som yrkesverksam konstnär har enskild firma betalar du normalt egenavgifter och tjänar in till din svenska allmänna pension oavsett var i världen du bedriver själva arbetet. Förutsättningen är att du anses ha driftställe i Sverige och att arbetet utomlands bedrivs inom ramen för denna verksamhet.

För en konstnär kan det vara besvärligt att avgöra var platsen för det fasta driftstället är. En konstnär har ju sällan någon företagsledning, kontor, fabrik, verkstad etcetera, som skattelagstiftningen har som utgångspunkter. Den konstnärliga verksamheten är oftast fast knuten till konstnären som person.

Enskild firma med fast driftställe i något annat land

Om du bedriver självständig näringsverksamhet utomlands (med driftställe där) räknas det inte som arbete i Sverige. Inkomsterna därifrån är inte underlag för egenavgifter och inte heller för svenskt pensionsintjänande. Du kan i detta fall begära att det lands sociallagstiftning där du driver din verksamhet ska gälla.

Du bör först sätta dig in i det andra landets regler så att du kan avgöra om detta är ett bättre alternativ. Var medveten om att det kan vara komplicerat att få ut pension från andra länder när det blir dags.

Aktiebolag

Om du bedriver din konstnärliga verksamhet genom ett svenskt aktiebolag beskattas lönen i Sverige, såvida du inte är permanent utflyttad. Så även om ditt aktiebolag har verksamhet i ett annat land, gäller de svenska skattereglerna. Din lön är pensionsgrundande för svensk allmän pension.

Utländsk pension

Intjänande i utlandet

Har du förvärvsarbetat i något land utanför Sverige kan du ha rätt till pension även därifrån. Kontakta motsvarigheten till Pensionsmyndigheten i det landet för besked om vad som gäller. I många länder gäller att du kan få ut pensionen även om du inte är bosatt i landet.

Intjänande i flera länder

Om du förvärvsarbetat i flera EU-medlemsländer och tjänat in rätt till pension i mer än ett land, så kommer din pension att samordnas och du får ut en proportionellt beräknad pension från vart och ett av de länder du har tjänat in pensionsrätter i. Om du vill ansöka om den utländska pensionen samtidigt som du tar ut din svenska pension sköts det automatiskt av Pensionsmyndigheten i Sverige. Det gäller pension som intjänats i något EU/EES-land eller Schweiz.

Har pensionen tjänats in i ett land utanför EU, som Sverige har pensionsöverenskommelse med kan Pensionsmyndigheten hjälpa dig att ansöka om din utländska pension. Du kan läsa mer på Pensionsmyndighetens websida. För övriga länder måste du själv kontakta Pensionsmyndigheten i respektive land.

Ta ut pension i utlandet

Pension från Sverige

Det går alldeles utmärkt att ta med dig din svenska allmänna pension och ta ut den i något annat land än Sverige. Om du har garantipension får du dock inte behålla den om du flyttar utomlands.

Bor du inom EU/EES eller i Schweiz vänder du dig till ansvarig myndighet i det land som du bor i för att få hjälp att ansöka och skicka in din ansökan om svensk pension. Det finns även några andra konventionsländer som Sverige har avtal med.

Du kan få pengarna utbetalda till ett svenskt bankkonto. Om du vill kan du i stället anmäla ett utländskt bankkonto där Pensionsmyndigheten kan sätta in pengarna efter vanligt (svenskt) skatteavdrag. Pengarna betalas ut i den valuta du väljer, oftast US Dollar eller Euro, och du bör räkna med vissa växelkursförluster om du vill ha pengarna i ditt nya lands lokala valuta.

Penningtvätt

De flesta banker i de flesta någotsånär utvecklade länder har bestämmelser för att förhindra penningtvätt. De tillämpar ett årligt gränsbelopp, och så snart Pensionsmyndighetens ackumulerade insättningar under kalenderåret överstiger detta gränsbelopp under kalenderåret kommer dina pengar att blockeras och du måste gå till ditt bankkontor och dokumentera varifrån pengarna kommer.

Detta gör du enklast genom ett intyg som du beställer från Pensionsmyndigheten. Det kan du få tvåspråkigt, dels på svenska, dels på något av de större världsspråken. Vissa länder kräver ”apostille” på intyget, en stämpel från svensk notarius publicus som intygar att Pensionsmyndighetens tjänstemans namnteckning är äkta.

Levnadsintyg

Det är viktigt att du meddelar Pensionsmyndigheten om du flyttar utomlands. Är du folkbokförd utanför Sverige ska du varje år skicka in ett levnadsintyg till Pensionsmyndigheten. Du ska alltså bevisa att du lever för att fortsätta att få din pension utbetald. Denna rutin är för att hindra bedrägerier där efterlevande till avlidna personer undanhåller myndigheterna information om dödsfallet och fortsätter att kvittera ut pension.

Detta gäller dock bara dig som bor i vissa länder och därför får ett informationsbrev skickat till dig från Pensionsmyndigheten. Sverige har elektroniskt utbyte med flera av de länder där flest utlandspensionärer är bosatta. Det innebär att levnadsintyget normalt skickas automatiskt utan att du behöver göra något. På Pensionsmyndigheten kan du läsa mer om levnadsintyg.

10. Pensionsplanering inom familjen

Här kan du få några tips om hur du kan fördela inkomster och pensionsrätter inom familjen samt vad man ska tänka på vid skilsmässa och separation.

Uppdelning av den deklarerade inkomsten

Från den med hög inkomst

Om du bedriver din konstnärliga verksamhet som ett familjeföretag kan du inom vissa begränsningar dela upp inkomsten mellan familjemedlemmarna som har arbetat i företaget. För att få maximalt pensionsunderlag i familjen är det bäst att fördela så att ingen kommer över 7,5 inkomstbasbelopp.

Till den med låg inkomst

Det lönar sig också att låta den som har det sämsta hittillsvarande sammanlagda pensionsintjänandet få så högt pensionsunderlag som möjligt.

Till den med barn

Den som ligger under tröskeln för pensionsgrundande inkomst får inget pensionsunderlag. Därför lönar det sig inte att lägga någon del av inkomsten på exempelvis barn om de ändå inte hamnar över tröskeln.

Lön från det egna företaget till egna barn under sexton år beskattas hos föräldern.

Dela på föräldraledigheten om det går

Både föräldraledighet och deltidsarbete gör att du inte tjänar lika mycket till din pension. Därför är det bra om du och din partner under livet kan dela på föräldraledighet och deltidsarbete.

Överföring av pensionsrätt för premiepension

Utjämning av skillnaden i framtida pension

Om du är gift eller registrerad partner kan du överföra din pensionsrätt för premiepension till din make, maka eller partner. Detta är främst aktuellt om du själv har tjänat in en bra pension, medan maken/makan eller partnern har tjänat in en sämre, eller tvärtom.

Anmälan till Pensionsmyndigheten

Anmälan om överföring ska göras till Pensionsmyndigheten senast 30 april det år som överföringen av pensionsrätten ska börja gälla. Du kan bara föra över pensionsrätter som du tjänar in under äktenskapet eller partnerskapet. Du måste föra över hela den årliga pensionsrätten för premiepension; den kan inte delas. Du kan inte ta tillbaka en redan gjord överföring. Överföringen görs i december varje år då nya pensionsrätter delas ut på premiepensionskontona.

Minskning av kapitalet

Vid överföringen minskas det överförda kapitalet med 6 procent. Mottagaren får alltså bara 94 procent av beloppet. Resten av pengarna fördelas till samtliga personer i pensionssystemet som så kallad arvsvinst.

Upphör automatiskt

Överföringen upphör automatiskt i vissa fall:

• Har du i samband med anmälan angett vilka år överföringen ska gälla stoppas den automatiskt när tiden har gått ut.
• Om du skiljer dig upphör överföringen automatiskt från och med det år äktenskapet eller partnerskapet upplöses.
• Om du avlider kommer överföringen att upphöra från och med året efter dödsfallet.
• Om mottagaren av pensionsrätten avlider kommer överföringen att upphöra från och med det år dödsfallet inträffar.

Efterlevandeskydd under pensionstid

Omfattar en begränsad krets

I samband med att du för första gången ansöker om att ta ut premiepensionen kan du ansöka om efterlevandeskydd under pensionstid. För att kunna teckna efterlevandeskydd måste du och din medförsäkrade uppfylla något av följande villkor:

• Ni är gifta med varandra eller är registrerade partner.
• Ni är båda ogifta och sammanbor samt har tidigare varit gifta med varandra eller varit registrerade partner.
• Ni är båda ogifta och sammanbor samt har eller har tidigare haft barn tillsammans.

Ingen av parterna behöver genomgå någon hälsoprövning för att få teckna efterlevandeskydd.

Efterlevandeskyddet kan tecknas senare, men bara om du gifter dig eller inleder ett samboförhållande som uppfyller något av villkoren ovan. Skyddet ska i så fall tecknas inom tre månader från det att äktenskapet eller sammanboendet inleddes. Det gäller dock inte om du tidigare var gift, registrerad partner eller sambo med samma person som när du första gången ansökte om att få ut premiepension. Det går alltså inte att skilja sig och sedan gifta sig igen för att komma åt efterlevandeskyddet.

Ansökan till Pensionsmyndigheten

När du tecknar efterlevandeskydd i samband med äktenskap eller samboförhållande börjar skyddet gälla först ett år efter att ansökan kommit in till Pensionsmyndigheten. Detta är för att förhindra att en svårt sjuk person ser till att någon annan får ens premiepensionspengar genom att snabbt gifta sig eller inleda ett samboförhållande och ansöka om efterlevandeskydd.

Efterlevandeskyddet innebär att din premiepension betalas ut till din medförsäkrade så länge han eller hon lever.

Premiepensionen blir lägre

Efterlevandeskyddet finansieras genom att din premiepension blir lägre. Hur mycket lägre beror på din och din partners ålder. Tanken är att de sammanlagda utbetalningarna totalt sett ska bli lika stora.

Går bara att ta bort om du skiljer dig

Har du en gång valt efterlevandeskydd går det inte att ta bort, även om du skulle ångra ditt beslut. Skyddet bortfaller dock om du skiljer dig eller om sammanboendet upphör. Du måste själv anmäla skilsmässan eller att sammanboendet upphört till Pensionsmyndigheten. Din premiepension räknas då om så att den endast tillfaller dig. Dina månadsvisa utbetalningar blir därmed högre framöver.

Observera att du inte kan ta bort efterlevandeskyddet om din medförsäkrade avlider före dig.

Skilsmässa och separation

Ingen automatisk kompensation

Framtida pension ingår inte i underlaget för bodelning, det finns ingen automatisk kompensation till den partner som haft lägst inkomster. Så därför bör båda partnerna se till att ämnet tas upp. Däremot ingår tillgångarna som ingår i näringsverksamheten vid tidpunkten för bodelningen.

Efterlevandeskydd i privat avdragsgillt pensionssparande

Behållningen av en pensionsförsäkring går normalt inte över till de efterlevande när du avlider. Dock kan du genom ett förmånstagarförordnande avtala med försäkringsbolaget att pengar ska betalas ut till efterlevande på motsvarande sätt som om du hade levt. Det blir alltså i form av skattepliktiga pensionsutbetalningar. Med ett efterlevandeskydd minskar dina och de efterlevandes utbetalningar, eftersom pengarna ska räcka längre.

I ett individuellt pensionssparande (IPS) finns ett automatiskt efterlevandeskydd, där du kan välja mellan två varianter:

• Förmånstagarförordnande, dvs. du meddelar banken vem eller vilka personer kapitalet ska tillfalla när du avlider.
• Kapitalet tillfaller dödsboet, dvs. vem eller vilka personer som kapitalet tillfaller beror på vilka som är dödsbodelägare, inklusive eventuella testamentstagare, när du avlider.

Efterlevandeskydd i tjänstepensionsförsäkringen

I de flesta tjänstepensionsavtal har du möjlighet att avtala om efterlevandeskydd. Efterlevandeskydd är i första hand avsett för den som har en varaktig anställning.

Om du väljer att ha ett efterlevandeskydd kopplat till din tjänstepensionsförsäkring, kommer du att ha ett lägre pensionskapital när du går i pension. I vissa fall är det betydligt lägre. I extremfallet kan mer än hälften av pensionskapitalet gå åt för att täcka kostnaden för efterlevandeskyddet.

Den vanligaste formen av efterlevandeskydd är ett så kallat återbetalningsskydd. Då betalas det kapital som finns netto för dig i försäkringen ut till dina efterlevande när du avlider. Du kan lägga till eller ta bort återbetalningsskydd när du vill. Det är bara att kontakta försäkringsgivaren.

Riktat sparande

Ett alternativ är att ordna ett riktat sparande till förmån för den make/maka som har lägst pensionsgrundande inkomst. Varje månad kan ett visst belopp sparas, exempelvis i bank eller på ett investeringssparkonto. Men för att detta sparbelopp verkligen ska tillfalla den sparandet var avsett för i samband med en skilsmässa, bör det upprättas ett äktenskapsförord, där sparkontot ska vara enskild egendom. Både pengarna som har satts in och avkastningen, samt för tydlighets skull även substitut, dvs. egendom som ersatt den avtalade egendomen, exempelvis vid byte av bank.

Livförsäkring

Ett ofta förbisett sätt att sörja för de efterlevandes ekonomi är en vanlig livförsäkring. Det finns två sorter:

• Individuell livförsäkring
• Grupplivförsäkring.

Grupplivförsäkring är ett billigt sätt att ordna ett ekonomiskt skydd för de efterlevande. Premien är inte avdragsgill som i en pensionsförsäkring, men det utfallande beloppet är å andra sidan skattefritt.

Om du har en anställning ingår grupplivförsäkringen oftast i anställningsvillkoren. Annars kan du ofta teckna en genom någon organisation du är medlem i, exempelvis Sveriges författarförbund eller fackförbundet Scen och film.

11. Begrepp och förkortningslista

Begrepp

Allmän pension

Den statliga pension som Pensionsmyndigheten betalar ut, den består av inkomstpension och premiepension samt dessutom i vissa fall av garantipension, bostadstillägg, äldreförsörjningsstöd och efterlevandepension.

Avdragsgillt pensionssparande

Personer som har anställningsinkomster utan tjänstepension eller som har aktiv enskild näringsverksamhet har rätt att göra avdrag för privat pensionssparande med upp till 35 procent av inkomsten. Pengarna är låsta tills du är 55 år och beskattas vid uttaget.

AP-fonderna

Statens allmänna pensionsfonder som har funnits i Sverige sedan 1960-talet.

Beskattningsbar förvärvsinkomst

Den beskattningsbara inkomsten är fastställd förvärvsinkomst minskad med allmän pensionsavgift och grundavdrag. Begreppet taxerad inkomst finns inte längre.

Courtage

Den avgift som en fondkommissionär debiterar sin kund vid handel med värdepapper som till exempel aktier.

Driftställe

En stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån ett företags verksamhet helt eller delvis bedrivs. Det fastställda driftstället avgör var inkomstskatten ska betalas.

Efterlevandeskydd

I vissa fall kan du koppla på ett efterlevandeskydd på din pension. Det innebär att om du avlider får någon efterlevande, ofta make/maka, sambo eller barn, ut en del av den pension som du skulle ha fått. Du betalar för efterlevandeskyddet genom att du själv får lägre pension än vad du skulle ha fått utan skyddet.

Egenavgifter

Som näringsidkare betalar du socialavgifter själv i form av egenavgifter vilka beräknas på inkomst av enskild näringsverksamhet eller inkomst från handelsbolag. I vissa undantagsfall även vissa tjänsteinkomster.

Frilansare

En frilansare är en person som har flera olika uppdragsgivare. Uppdragen kan utföras antingen i eget företag och/eller i kortare anställningsperioder. Det är därför vanligt med en blandning av tjänste- och näringsinkomst vilket kallas kombinatör.

Garantipension

En utfyllnad av den allmänna pensionen som betalas ut till den som har låg allmän pension.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbelopp används vid beräkningar av pensionsavgifter. Inkomstbasbeloppet beräknas av Pensionsmyndigheten och fastställs av regeringen. Prisbasbeloppet och det förhöjda prisbasbeloppet räknas ut av Statistiska Centralbyrån (SCB) och fastställs av regeringen.

Inkomstslag

Kategori av inkomst som den skattepliktiga inkomsten uppdelas i vid inkomstbeskattningen, dvs. tjänst, kapital och näringsverksamhet.

Kombinatör

En person som har både anställning och eget företag.

Konstnär

En skapande eller utövande person oavsett konstområde som till exempel en musiker, skådespelare eller bildkonstnär. Konstnärsnämndens uppdrag omfattar yrkesverksamma konstnärer inom samtliga konstområden: bild och form, musik, teater, dans, film, cirkus samt ord.

Konvention

Formell överenskommelse mellan stater om angelägenheter av gemensamt intresse på visst område. Som till exempel överenskommelser om pensionsfrågor.

Marginalskatt

Den extra skatt i procent som betalas på en tillkommande inkomst över en viss beloppsgräns.

Passiv näringsverksamhet

På beskattningsområdet skiljer man mellan aktiv och passiv näringsverksamhet. Uppdelningen har framför allt betydelse för om egenavgifter (aktiv verksamhet) eller särskild löneskatt (passiv verksamhet) ska betalas på överskottet.

Pensionsbehållning

Värdet på ett pensionskonto, som är det sammanlagda värdet av pensionsrätterna och deras ränta över åren, är pensionsbehållning. Pensionsbehållningen används för att beräkna storleken på inkomstpension när den ska betalas ut.

Pensionsgrundande inkomst

De inkomster som ger en ökning av den allmänna pensionen. Det motsvarar pensionspoäng i det gamla pensionssystemet.

Periodiska stipendier

Med periodiska stipendier menas stipendier som betalas ut i tre år i följd eller längre från samma stipendiegivare. Sådana stipendier är i regel skattepliktiga.

Premiepension

Den del av den allmänna pensionen där du själv genom att placera pengarna i olika fonder kan påverka tillväxten av pensionskapitalet. Premiepensionen är den enda delen av den allmänna pensionen som kan kombineras med ett efterlevandeskydd.

Prisbasbelopp

Ett belopp som fastställs varje år vilket ligger till grund för beräkning av flera av socialförsäkringarna och andra sociala förmåner.

PPM-fonder

Premiepension, av många fortfarande kallad PPM, är den del av den allmänna pensionen som du själv kan få att växa genom att välja fonder. Se vidare om PPM i förkortningslistan.

Punktstipendier

Med punktstipendium menas ett stipendium som betalas ut under högst två år i följd från samma stipendiegivare. Sådana stipendier är inte skattepliktiga.

Socialavgifter

Ett gemensamt begrepp för arbetsgivaravgifter, som arbetsgivare (även ditt eget aktiebolag) betalar på lönen till anställda och för egenavgifter som du som har enskild firma och du som har handelsbolag betalar på överskottet i näringsverksamheten.

Tilläggspension

I det gamla pensionssystemet fanns allmän tilläggspension (ATP), som nu fasas ut och ersätts med inkomstpensionen. De som är födda 1938–1953 får fortfarande en del av sin allmänna pension i form av ATP.

Tjänstepension

En pensionsförsäkring som arbetsgivaren betalar premien för åt sina anställda. Den som har sin konstnärliga verksamhet i aktiebolagsform, räknas som anställd och därmed kan det egna aktiebolaget betala tjänstepension för dig.

Förkortningar

ATP

Allmän tilläggspension och var tidigare en del av den allmänna pensionen och upphörde när det nuvarande pensionssystemet infördes 1999. Övergångsregler mellan 1999 års system och ATP-systemet innebär att personer födda 1938–53 får delar av sin pension från båda systemen och kallas för tilläggspension.

LAS

Lagen om anställningsskydd.

NE bilaga

Bilaga för inkomst av näringsverksamhet, som enskilda näringsidkare lämnar tillsammans med inkomstdeklarationen.

IPS

Individuellt pensionssparande.

ISK

Investeringssparkonto.

ITP

En tjänstepension för privatanställda tjänstemän i Sverige. ITP 1 är en premiebestämd ålderspension för personer födda 1979 eller senare. ITP 2 är en förmånsbestämd ålderspension för personer födda 1978 eller tidigare.

PGI

Pensionsgrundande inkomst.

PPM

Premiepensionsmyndigheten lades ner den 31 december 2009, då dess uppgifter togs över av den nya Pensionsmyndigheten den 1 januari 2010.

SGI

Sjukpenninggrundande inkomst.