Gå direkt till innehåll Gå direkt till menyn

Helsinglight AAiR – Alternative Artist in Residence

Kreativ fristad och konstnärsresidens med huvudfokus på alternativa och subkulturella uttryck

Petra Shara Stoor

Utställning av ett antal objekt med ett fantasy-liknande tema inspirerade av skogsväsen.

Helsinglight AAiR välkomnar konstnärer och kulturarbetare från hela världen att ansöka till sitt konstnärsresidens, inriktat på alternativa och subkulturella uttryck. De erbjuder en möjlighet till en kreativ fristad belägen i Hälsingland, där deltagare kan utveckla sina konstprojekt, dela kunskaper och skapa livslånga vänskaper. Boendet och det kreativa arbetet äger rum i en miljö som inspirerar till nytänkande och kreativitet, med tillgång till konstgalleri och arbetsstudios.

Efter en produktiv period med flertalet konstnärer i residens, togs en välbehövd paus på grund av logistiska utmaningar och pågående renoveringsprojekt på Helsinglight. De siktar på att återuppta kurser och residensprogram under våren 2025. Denna paus har gett dem möjlighet till strategiska förberedelser för att ytterligare förbättra sitt utbud. De ser fram emot att välkomna både nya och återvändande deltagare.

Förste bedömaren

Att projektet vill fördjupa sig i psykiskt välmående i samband med kreativ miljö finner jag mycket intressant. Konstnärlig verksamhet innebär ofta stora psykiska påfrestningar i perioder av intensivt arbete, ekonomisk osäkerhet eller social utsatthet i såväl enskilda relationer som gentemot allmänheten och media. Det är också tydligt på många konsthögskolor idag att de som söker studera konst ofta är ungdomar med erfarenhet av depressioner, bipolära symptom eller lever med andra diagnoser.

Projektets målbild låter fantastisk – en naturnära plats för konstnärligt skapande som bryr som konstnärers välmående och har en lägenhet, ett spa, bastu, ateljé, utställningsmöjligheter och workshops där en kan träffa andra kulturutövare och lära sig något, nya tekniker och verktyg. Projektets planering är också väl genomtänkt med vad som verkar vara rimlig tid för uppstart och planering, marknadsföring, lobby för finansiering, nätverkande, testverksamhet och evaluering och uppföljning.

För att bedöma detta projekts möjligheter att också genomföra vad det utlovar saknar jag dels en fördjupad analys av de begrepp projektet agerar utifrån, och dels, något mer av metoder för att uppnå de visioner projektbeskrivningen ger uttryck för. Vad menar t ex den ansökande med subkulturer och marginaliserade konstformer och uttryck? Detta är begrepp som på inget sätt har självklara definitioner. Utsagan att konstnärliga miljöer och kreativt skapande främjar god psykisk hälsa och välmående behöver också ytterligare reflektion för att inte bli helt fel. Vad menas med och vilka kvalitéer har ”konstnärlig miljö” för att ett sådant uttalande skall gälla? En ”plattform att verka från som är fri från förutfattade meningar” är inget som uppstår som en direkt konsekvens av att uttala intentionen. Är det närheten till naturen, urvalet av deltagarna eller upprättandet av kontrakt eller andra strategier som skall åstadkomma detta? Och den inledande aktiviteten ” fördjupning i forskning kring kreativt skapande som en viktig del i psykiskt hälsoarbete och närhet till natur” väcker många frågor. Vilken forskning åsyftas? Inom vilken/vilka discipliner? Hur ska fördjupningen göras – seminarier, litteraturlistor och inläsning, kontakt med lärosäten och forskare, redaktionellt arbete och publicering, googling?

Andre bedömaren

Projektet faller inom ramen för vad programmet syftar till. Otydligt i ansökan är vad som menas med subkulturer och på vilket sätt just dessa grupper är mer utsatta än andra kulturutövare; det får läsaren förstå mellan raderna. Kanske har det med subkulturen som identitetsskapande möjliggörare att göra. Det är bra att projektet är lokalt förankrat och på så vis har en möjlig framtid. Det mest intressanta med projektet är att det adresserar den faktiska utsatthet som konstnärsgruppen som helhet verkar under. Konsten som uttrycksmedel drar till sig människor med extraordinära egenskaper likväl som människor som saknar egenskaper som kanske är nödvändiga i många sammanhang (därmed inte sagt att konstnärer skulle vara mer dysfunktionella än andra).

Vad många blivande konstnärer kanske inte räknat med är det svåra liv som kommer av att välja konstnärsyrket: ensamarbete utan tydliga sociala sammanhang, låg eller obefintlig sjukpenning/föräldrapenning, konkurrens med kollegor och vänner, fattigdom etc. Variabler som är svårhanterliga för alla människor, inte minst konstnärer. Det är rätt att tänka att denna grupp behöver kunna dra sig undan och söka sig till likasinnade på en kreativ plats för en period.

Det är positivt att subkulturen skall samverka med andra konstnärer, om subkulturen har begränsningar är den att den ofta är ännu mer rigid och traditionell än den s.k. traditionella konsten; små och separata grupperingar blir gärna mer renläriga än etablerade. Andan i hela projektet är positiv även det skulle kunnat vara tydligare i sina konstnärliga ambitioner.